Veckan som gått

Äntligen lördag, så välkommen! Vilken vecka det varit. I tisdags var jag och Nemo på bio och såg Godzilla – King of monsters och det var så mysigt att gå på bio själva. Jag och Nemo har samma smak på filmer och serier och det är kul att han är lite större så vi kan se mer tillsammans. Längtar tills vi kan se Game of thrones, det borde väl vara okej om något år?

På onsdagen var det skolavslutning! Jag är så glad att jag kunde vara med. Nemo slutade trean och Leon ettan, helt galet. På kvällen var vi traditionsenligt på puben i byn och åt tillsammans med tre andra familjer. Barnen har fritids nästa vecka också och sen sommarlov fram till skolan börjar i höst. Tyvärr har vi i familjen bara en vecka ledigt alla tillsamman i år men så får det vara. Det blir en tur till Dalarna, mys i sommarstugan och så får vi ju hem Vissla!

På jobbet har vi haft många begravningar och jag har flängt runt och svettats som en dåre. Men jag tycker det är så roligt och lär mig något nytt varje dag.

Men ändå, fredagen var efterlängtad och det var så skönt att komma hem igår och inte behöva stressa med matlagningen och allt annat.

Nu ska jag göra frukost och sen ut och pyssla lite i trädgården.

Sommarhår

I lördags var jag äntligen hos frisören. Hade svårt att hitta en tid som passar med jobbet och det gick inte att få hos den frisör jag vill gå till inom den närmsta tiden så det fick bli SKULT i Lund eftersom det började bli kris.

Jag betalar ganska mycket för mina frisörbesök och då tycker jag det är trist när frisören inte känns speciellt intresserad och typ sur. I september 2017 var jag på SKULT på Nova och hade en svinbra frisör som var trevlig och jag blev sjukt nöjd. Gick dit igen några monader senare och fick en annan frisör som var lite småarrogant och verkade ointresserad. Blev inte så nöjd med håret heller. Och nu blev jag nöjd med håret men tyckte hon kunde ha ansträngt sig mer. Frisör är ett serviceyrke och det kostar inget att vara trevlig.

Imorgon är det skolavslutning!! Trodde inte jag skulle kunna vara med i år då flera på jobbet har semester men jag har ingen begravning förrän på eftermiddagen så jag kunde komma senare. Så glad för det! Nemos slutar trean, helt sjukt!! Skolbyte till hösten och allt, tror ni han eller jag är mest nervös…?

Kvalitet

Att jobba dagtid är ju helt nytt för mig och för familjen. Att ha jobbat oregelbundet när barnen var riktigt små har gett oss mycket tid tillsammans och vi har kunnat ha kvalitetstid även i veckorna.

Nu är det sjukt svårt att få till tycker jag. Tur är att barnen är större och gärna leker med kompisar och gör annat så jag tror inte de känner på samma sätt som jag.

Jag är hemma ungefär 17.15 måndag till fredag och då är det läxor, matlagning, aktiviteter, tvätt, ta hand om djuren och så vidare. Det är svårt att hitta tid till att bara sitta och umgås och det är sjukt lätt att barnen fastnar framför tv’n när jag fixar med allt annat. Något jag har gjort för att spara in tid är ju att laga mycket enklare mat som går snabbt. Men sen? Jag behöver mer lifehacks i vardagen eftersom jag inte vill att veckorna bara ska vara en transportsträcka till helgen.

Har ni tips? Skriv dem gärna till mig!

Måndagstrött

Jag har varit så sjukt trött idag, höll på att somna i bilen på väg hem från jobbet. Har sovit dåligt i två nätter så nu har jag krupit ner i sängen och ska läsa innan det är dags för att sova.

Helgen var himla mysig. Kalle jagade med Ola så jag, Maggi och barnen åt tacos och såg på skräckfilm. På kvällen var vi ute och tog lite bilder i solnedgången. Carlenhag är verkligen vår bonussläkt, världens bästa.

Och juni har det blivit, tiden går så sjukt fort! På onsdag har Leon haft gipsen halva tiden, veckan efter är det skolavslutning och veckan efter det midsommar och då går jag på semester. Galet!

Kristi Himmelsfärd

Long time no see igen! Hoppas ni har det bra!

Livet rullar på. Leon har återhämtat sig superbra. Enligt senaste röntgen länge benen jättebra och den här veckan har gamla vanliga Leon kommit tillbaka. På både gott och ont…. såklart glad för att han mår bra men han kan vara sjukt jobbig emellanåt.

Nemo och Kalle är på scoutläger från imorse fram till lördag eftermiddag. Nemo har sett fram emot det supermycket och nu blir första gången han sover över. Det regnar ute så jag hoppas de har mysigt i sitt tält.

Jag och Leon myser hemma. Förmiddagen gick åt till att städa och sen var vi inne i byn och handlade lite och var på biblioteket. När vi kom hem spelade vi ett långt parti Monopol och sen påbörjade jag årets första snaps och lagade en supergod somrig middag.

Imorgon ska jag jobba så Kalle kommer hem över dagen och sen ska jag och Leon ha myskväll imorgon igen. På lördag ska jag och barnen åka till Maggi och barnen när Kalle och Ola ska jaga. Mysigt!

Lite blandade bilder sen sist:

Vilken vecka

Vilken vecka vi haft, herregud.. I onsdags blev ju Leon gipsad och jag var hemma med honom i torsdags. Han mådde ganska bra ändå men var lite låg och väldigt trött.

Och på kvällen kraschade jag. Det var som om allt bara släppte och jag var så trött och mådde så dåligt. Jag hade haft en klump av gråt i halsen ända sen beskedet men bara hållit tillbaka. Ångesten i att jag tvingade Leon att gå på sina brutna ben efter jourvårdcentralens inrådan gjorde så sjukt jävla ont och jag var så arg på mig själv. Jag fick ångest över att behöva lämna Leon och jobba dagen efter och Kalle skulle vara hemma med honom.

Det var dock bra för mig att få jobba och tänka lite på annat. Mina kollegor är jättefina och stöttande. Jag ställde in alla planer för helgen för jag kände att jag inte orkade, all energi var slut. Jag kör lätt på annars. Nej det är lugnt, inga problem! Jag kommer, absolut! Men, nu lyssnade jag på mig själv för en gångs skull.

Leon var lite låg även på fredagen, och trött. Men han var på kalas på kvällen som han tyckte var jättekul. Dock somnade han sista stunden innan Kalle hämtade honom, lille gubben.

Igår kände jag mig någorlunda tillbaka igen. Lite mer kraft i kroppen och även Leon var mycket gladare. Vi var ute på en lång promenad, han lekte lite med en kompis och farmor och farfar kom och hälsade på. Han har fått så många fina presenter skickade till sig vilket har gjort honom jätteglad. Mig med. Igår började han kunna lyfta sina ben själv vilket gör honom lite rörligare och det var han mycket nöjd med.

Jag har fortfarande hemskt dåligt samvete och mår dåligt för att ha fått Leon att gå på de brutna benen. Det gör fruktansvärt ont i hela kroppen när jag tänker på det. Jag borde inte lyssnat på jourvårdcentralen, jag borde lyssnat på Leon. Nu är det som det är och jag har tagit detta vidare iallafall vilket känns bra.

Så, vi kämpar på. Så många har hört av sig och skrivit på Instagram och Facebook. Stort TACK till er alla!

Det får inte gå till så här

Igår gjorde Leon sig illa i skolan. Han låg under en gungbräda och tryckte upp den med fötterna medan två kompisar satt på den. På något sått böjs Leons ben åt fel håll vid knäna och han får jätteont. Vi åker till en jourvårdcentral i Lund på vår vårdcentrals inrådan och efter en ca 2 minuter lång bedömning får vi diagnosen blödning i muskeln och rådet att åka hem och vara uppe och gå och vara i rörelse. Vi gör det och stackars Leon stapplar fram och försöker verkligen.

Dagen efter kan Leon inte stödja på benen alls utan faller ihop och gråter. Jag åker med honom till akuten där han blir undersökt och det beslutas om röntgen. Läkaren kommer in och berättar för oss att båda Leons ben är brutna, de är av ovanför knäet. En sk kompressionsfraktur då benen blivit så hårt ihoppressade att de gått av. Tack och lov har inte tillväxtzonen i knäna skadats, på ena sidan sticker det ner en liten bit men det ska inte vara någon fara. Nu är det gips från låret och ner till fötterna och rullstol i 6 veckor som gäller. ABSOLUT INTE någon belastning på benen.

Personalen på akuten idag var fantastiska och jag är dem så tacksam att de undersökte Leon ordentligt. Personen på jourvårdcentralen känner jag motsatta känslor inför och jag har kontaktat stället och fick ett mycket bra bemötande och verksamhetschefen ska ringa mig snarast möjligt.

Hur kan man skicka hem ett barn som man undersökt i ett par minuter med ett råd som kan få förödande konsekvenser?

Leon är iallafall vid gott mod och tar det hela bra och vi ska göra allt vi kan för att få de här 6 veckorna så bra som möjligt för honom. ❤️