Börjar känna peppen..

Finns det något bättre än lediga fredagar? Tror knappast det. Barnen har varit lediga också och vi sov till åtta och gick upp och hade en lugn och skön morgon. Bakade sjukt goda Frukostmuffins och efter lite plock med tvätt och disk åkte vi iväg på dagens ärenden. Två kalas i helgen så först köpte vi presenter, sen åkte vi till Granngården och köpte snäckskal, mat och vitaminer till hönorna, sen storhandling på Ica och tillsist en sväng på systemet för att inhandla sprit till årets snaps.

När vi kom hem var det mulet men varmt ute och jag plockade undan massa skit i trädgården och han precis klippa gräset innan regnet kom. Nu har jag fixat lite ute hos hönorna och slog mig precis ner för att njuta av ett glas rosé. En av hönorna är lite hängig och lös i magen men jag preppar henne med a-fil och havregryn och hon är lite piggare men inte som de andra. Håller tummarna för att magen ska bli bra och hon blir sig själv igen. Hönsen har blivit väldigt mycket tamare nu. Det går att klappa dem utan att de kutar iväg och det är roligt.

Ikväll vankas det tacos och jag börjar känna mig pepp inför att springa lopp imorgon. Roligt att åka på road trip och kul att göra det med en kompis som också älskar lopp.

I Zombie

Nu har jag sett klart säsong ett av I Zombie och jag måste säga att den var riktigt bra. Inte alls som jag förväntat mig och i början tyckte jag den mest var okej men den växte verkligen och de sista avsnitten var riktigt spännande. Längtar efter säsong två nu, säsong ett finns på Netflix. Kolla in trailern HÄR.

Läkarstudenten Liv Moore blir riven av en zombie och måste anpassa sig till en ny livsstil. För att hålla sig mänsklig måste hon äta hjärnor och tar därför ett jobb som obducent. Hennes chef försöker att hitta ett botemedel och under tiden hjälper Liv en polis med sin förmåga att uppleva minnen från hjärnorna som hon äter.

Mera regn

Idag blev det ännu en löptur i regnet. Igår var det soligt och varmt men idag är det grått och regnet öser ner.

Jag tog på mig träningskläderna direkt imorse och efter att jag lämnat barnen körde jag till slingan i byn och sprang två varv. Även om jag inte har något emot att springa i regn är det skönt att springa i skogen så man blir lite skyddad när det regnar så pass mycket som idag.

Känner mig fortfarande inte helt pepp på lopp på lördag då kroppen känns seg och har tappat gnistan. Åh jag vill tillbaka till att känna mig stark, snabb och uthållig igen! Hur lång tid kan det ta?

Efter löpturen var jag genomblöt så när jsg kom hem gick jag direkt ut med Dixon, lika bra att fortsätta vara blöt. Duschen sen var riktigt skön. Nu har jag precis ätit och ska köra till jobbet.

Kycklinggryta med jordnötssås och chili

Tycker ni om thaimat? Då ska ni laga den här rätten tycker jag! Smakar som på restaurang men jag rekommenderar att krydda mer än vad det står i receptet, det kommer jag göra nästa gång jag lagar det här.

KYCKLINGGRYTA MED JORDNÖTSSÅS OCH CHILI

4 stycken kycklingfiléer
1 msk smör
1 finhackad vitlöksklyfta
1 finhackad charlottenlök
1/2 finhackad röd chili
2 1/2 dl kokosmjölk
1 dl finhackade salta jordnötter
1 1/2 dl jordnötssmör
1 msk koncentrerad kycklingfond
1 lime 1/2 dl vatten
1 tsk strösocker
salt & ev.chiliflakes
1-2 droppe sojakulör

Strimla kycklingen smått, finhacka löken/ vitlöken & chilin. Fräs allt i en stekpanna tills kycklingen är klar. Vänd ner kokosmjölk med grovhackade jordnötter, jordnötssmör & fond. Låt allt sjuda upp, smaka av med salt & chiliflakes. Önskar man lite mörkare färg så droppa ner ett par droppar sojakulör. Vänd sist ner vatten till önskad konsistens & lime socker och ta bort från plattan.

Receptet hittade jag här.

Svårt att somna

Igår hade både jag och Nemo svårt att sova. Han kom upp en stund efter jag läst saga och var inte alls trött. Jag hade precis slagit på I Zombie men det passar inte riktigt en snart 7-åring så vi tittade på Twilight istället. Det var så himla mysigt att sitta uppe bara vi två och prata och titta på film. Nemo somnade dock innan filmen var slut och jag såg klart den och återgick sen till I Zombie. Somnade nog inte förrän vid halv ett inatt men känner mig inte speciellt trött idag.

Man måste älska Villfarelser.

Intervaller i ösregn

Ett litet knep som brukar funka när jag tappat flowet i löpningen är att köra intervaller, som om benen behöver ”springas igång” typ. Därför gav jag mig ut på ett intervallpass idag och direkt jag börjat springa började det regna. Inte mig emot, det är skönt att springa i regn.

Värmde upp ett par kilometer och sprang sen 200-metersintervaller utanför huset eftersom barnen var hemma. Dixon som är i värsta tonårstrotset fick vara ute under tiden och satt och glodde på mig under taket på trappan. Han kunde ju gått och lagt sig i sängen på uteplatsen men tyckte visst det var roligare att titta på mig.

10 gånger fram och tillbaka i svag uppförsbacke i 3.30-4.00-tempo. Det gick riktigt bra faktiskt trots att jag bara ätit två knäckemackor till frukost och det var efter lunchtid. Känner mig faktiskt lite mer pepp inför att springa lopp nu, ska springa på torsdag och hoppas det känns bra då med.

Opepp

På lördag ska jag och Mirijam springa Klövernmilen i Båstad och jsg som ÄLSKAR lopp känner mig totalt opepp. Jag har inte kunnat träna ordentligt och har tappat flowet i löpningen. När jag springer lopp vill jag prestera och göra mitt bästa. Jag vill ha tränat så att jag känner att jag är mitt bästa jag och det känner jag inte nu. Jag vill liksom känna att jag är på topp inför ett lopp och att jag förberett mig på bästa sätt.

Så nu blir jag velig och opepp och känner att det kommer gå dåligt. Jag tävlar ju mot mig själv hela tiden och jag vill inte att loppet ska kännas som ett nederlag. Nu är ni säkert många som tycker jag är fånig och att det ju bara är att springa och göra det bästa jag kan och ja, det är ju helt rätt egentligen. Jag vill bara inte backa bandet och känna mig ”sämre” än tidigare, om ni förstår vad jag menar. Jag vill ju utvecklas framåt.

För två år sen sprang jag och Mirijam Malmömilen. Jag sprang på 51.18 och var sjukt nöjd. Första gången jag persade på milen det året.

Vart tog sommaren vägen?

Så mycket fint ni skrivit och många tankar och känslor ni delade med er av angående förra inlägget. Det tycker jag mest om med att blogga, när vi ”pratar” med varandra. ❤️

Och sommaren försvann visst? Sjukt kallt och ruggigt idag och min kropp klarar nog inte det när den vant sig vid värmen för jag blir så frusen och helt galet trött. Kan inte göra något för min kropp vill bara ligga i soffan.

Jag var in till Lund idag på lunch och hade massa planer på vad jag skulle göra när jag kom hem men jag fick lägga mig i soffan.. En löptur hann jag med iallafall och det blev sex kilometer trail. Orken kändes sådär, lunchen guppade runt i magen och jag kände mig trött. Har inget flow i löpningen alls nu och det känns skittråkigt. När ska det släppa?

Imorgon är jag och barnen lediga tillsammans och det ska bli mysigt. Mest fix här hemma tänker jag mig, behöver stöda till hönsen och så ska jag sätta upp en till pallkrage att odla i. Springa tänkte jag också försöka hinna med.

Bikiniångest

Jag är så jävla trött på att ha bikiniångest. Och jag är så trött på att det är samhället som präntat in den i skallen på mig. Men jag jobbar på det och blir bättre och bättre. Jag vill sluta bry mig och känna att jag duger som jag är.

Min kollega Mimmi som såg mig i bikini vid Vomb sa att jag borde gå i bikini hemma i trädgården eftersom jag har så tydligt bruna ben och armar och vit kropp. Min första tanke var NEJ, det kan jag ju inte göra. Jag är otroligt obekväm med att gå runt i bikini, även om jag är helt själv. Och ännu värre med andra såklart. Just nu är väl tankarna och känslan att ANDRA tänker att jag borde se mer vältränad ut och jag vet att det är helt knäppt. Kanske folk tänker det men då är väl det deras problem.

Men så i lördags så gjorde jag det. Det var stekhett ute så jag bytte om till bikini och satte upp pool och byggde hönshus. Kände mig ganska bekväm också faktiskt, försökte inte att tänka på det.

Jag har haft samma bikini i tre år nu och tänkte både förra året och i år att jag skulle vilja ha en ny och i veckan så kollade jag faktiskt lite bikinis. Provade en på Lindex som var fin men blev nedslagen direkt. Jag tyckte jag såg fruktansvärd ut i provrumsspegeln, tog av bikinin och bestämde mig för att ha samma i år igen. Jag vill ha en lite bredare och ”rak” underdel som inte går som en glad mun under magen. Tycker det passar mig bäst och är snyggast men att det är svårt att hitta. Nu gjorde jag ju det men nej, verkligheten kom ikapp. Avskyr de jäkla hjärnspökena. Jag får försöka mota bort dem igen och ha den bikinin jag har och inte närma mig ett provrum igen.

Bild från förra sommaren. Då skrev jag också ett bikiniångestinlägg, läs det HÄR.

När ska det ta slut?!?

Jag blir så jävla arg, ledsen och förbannad. Varje dag läser jag om kvinnor som trakasserats, våldtagits och mördars. VARENDA DAG. Och då är det jag läser om bara en bråkdel av allt som drabbar kvinnor. Vad är det för fel på män egentligen?? INTE ALLA MÄN är jag så jävla trött på att höra. Nej jag fattar väl också att det inte är alla män men förklara för mig och alla andra kvinnor VILKA män det är då! Nej just det, det går inte och då måste vi se alla män som potentiella mördare/våldtäktsmän tills vi VET att de inte vill oss illa.

Det här måste sluta. Kvinnor måste få leva i trygghet. Kvinnor ska inte behöva vara rädda. Kvinnor ska inte behöva anpassa sig efter att män beter sig som jävla svin. Det är fan nog nu och det är inte vi kvinnor som ska föra den kampen. Om männen inte vill bli sedda som potentiella mördare/våldtäktsmän så är det dags att göra något åt det och inte bara ropa ”inte alla män!” Skicka dem till en mans-ö långt ute i ingenstans och låt dem sitta där så kan vi bara hämta hem de bästa exemplaren när vi behöver föröka oss.