Igår var det dags för årets första lopp! Jag hade jättesvårt att bestämma mig för vad jag skulle ha på mig då väderappen sa en sak och det faktiskt vädret ett annat.
Jag åkte i god till till Christinehofs slott där starten och målgången var för att hämta ut min nummerlapp och där mötte jag även upp Lina och hennes kompis Camilla. Så himla kul att ses och roligt med sällskap. Lina har varit en internetkompis i flera år och är också från Dalarna. Vi sprang Immeln trailrun tillsammans för tre år sen och jag hoppas kunna få med henne på Mora trail i juli.



Det var kallt och ruggigt ute, inte alls någon sol som appen lovat och jag kände mig frusen i korta tights men efter det obligatoriska bajamaja-besöket värmde vi oss i ett tält fram till starten som gick klockan 12.30.

Starten gick och det var lugnt och lite trångt. Ingen idé ändå att stressa iväg på ett traillopp, det blir jobbigt nog ändå. Det var okej terräng, inte svårt men ganska mycket lutning uppför. Men sen kom den, BACKEN. Jag trodde inte mina ögon när jag såg den men det var bara att kämpa sig upp och det suger i benen alltså. Och sen skulle vi igen, lika brant och hade jag inte haft trailskor hade det nog varit lätt att ramla.

Terrängen var varierad och rolig. Lera, stegar in och ut ur hagar, backar, spångar, hopp över fallna träd och stenar. Jag blir mer och mer förtjust i traillopp, det är kul med det tekniska och handlar inte om tiden. Resten av loppet flöt på bra, ungefär halvvägs la min bluetooth av och att fippla med telefonen samtidigt som man springer på stigar är inte det lättaste. Men jag fick tack och lov igång den så jag kunde lyssna vidare på Mordpodden och sen Seriemördarpodden.
Kroppen kändes stark och ändå i bra form. Jag gick i de väldigt branta backarna men pinnade annars på bra tycker jag. Vid 11 kilometer började benen kännas trötta men med bara två kilometer kvar måste man kämpa på. När jag skymtade slottet mellan träden fick jag lite mer energi och ökade farten och sprang för att få komma i mål. Två svinhala trappor var det sista vi fick ta oss an innan spurten mot mål och var det bara att kuta in och ta emot en medalj.

Jag kom in på 1.34 vilket jag är nöjd med, hade tippat på mellan 1.30 och 1.40 så det var en bra gissning. Nu är det barast träna vidare mot nästa utmaning som blir Mora trail 15 kilometer den 8 juli.