I januari för sex år sen började jag springa. Jag behövde komma igång efter två relativt täta graviditeter och behövde en plan med ett mål. Mitt nyårslöfte var att klara av att springa Vårruset på fem kilometer i maj och jag började med att gå och springa, gå och springa.
Dagen när jag klarade fem kilometer var jag så himla glad och redan i april sprang jag mitt första lopp, Skrylleloppet, där jag lyckades ta mig runt strax under 30 minuter. Jag sprang Vårruset och gav mig sen på Malmömilen i juni, blev hooked och på den vägen är det.
Det har blivit många lopp sen dess, millopp, traillopp, halvmaror, hinderbanor, marathon och till och med ultra. Det trodde jag väl aldrig, att jag skulle bli ultralöpare. Så himla häftigt att tänka tillbaka.
Nu behöver jag en nytändning i träningen och började idag med 10 dagars prov på Actic här i byn. Jag tänker att jag ska få effektiva intervallpass på löpband, träna mer styrka och gå på lite pass. Jag har ju i sex år sprungit i och omkring där vi bor och är redigt trött på det och det påverkar mig mycket psykiskt i hur mycket jag orkar. Jag känner mig superpepp på lite nya träningsformer och står i kö till ett pass Indoor Running på torsdag, ska bli kul att testa.



































