Kvällen före

Imorgon är det dags. Ultravasan 45 som jag väntat på sen i julas. Jag har då svårt att föreställa mig att jag kommer vara där ute i spåret och kämpa.

Jag kom till Mora 15.38 idag och mamma och pappa mötte mig på stationen. Vi körde direkt och hämtade min nummerlapp och då fick jag feeling! Jag gick förbi målgången och jag hoppas så innerligt att jag kommer få springa över mållinjen imorgon och jag kommer kämpa som ett djur för det. Jag bryter bara om jag skadar mig så jag inte kan springa mer.

Efter en pastamiddag med bröd till (ladda ladda) så ligger jag ute i friggeboden och ska sova. Sex ringer klockan och 7.15 åker vi mot starten i Oxberg.

På tåget

Jag sitter nu på tåget uppåt landet. Har precis bytt tåg i Mjölby och har fyra timmar till Borlänge innan sista bytet till Mora. Mår lite illa eftersom jag åkte bakåt från Lund men nu har jag satt mig åt rätt håll. På tåget hit fanns det wi-fi så jag tittade på två avsnitt av Ozark men nu är det hederlig gammal läsning som gäller resten av vägen.

Tänker mycket på morgondagen och får lite panik. Det är så jäkla långt! 4,5 MIL! Hur tänkte jag här?? Det kommer vara så jobbigt och göra så ont.. Jag måste tvinga mig att äta under loppet. Det är svårt då jag inte är sugen på att äta när jag springer men när jag sprang Österlenmaran brände jag ut alla reserver totalt och mådde så sjukt dåligt efteråt.

Sussie skickade en bild från dokumentären om Barkley Marathon, det sjukaste jag sett. Den finns på Netflix och ni borde se den.

Jag imorgon…..

Sista passet..

.. innan Ultravasan45 på lördag. PÅ LÖRDAG!! Jag fattar inte att det snart är dags. Helt sjukt och jag är både taggad och skräckslagen.

Jag har börjat ladda genom att dricka resorb varje dag den här veckan och äter lite extra kolhydrater. Idag köpte jag färdkost till tågresan och har bett min mamma handla lite matgrejer jag behöver och inte vill släpa på. Har även önskat pasta carbonara till middag på fredag. Jag har lånat böcker till tågresan och det jag behöver köpa nu är mer ormsalva och något att sätta på ryggen då jag får skavsår av sport-bh’n på långpass. Sen ska jag väl vara redo?

Imorgon ska jag packa och på fredag klockan 7.17 går tåget till Mora. Jag är framme 15.38 och ska då åka och hämta nummerlappen. På lördag går starten klockan nio i Oxberg och sen får det bära.. eller brista tänkte jag skriva men det får det ju inte för jag vill otroligt gärna få gå i mål. Min stora skräck är att behöva bryta men jag hoppas verkligen att det inte händer.

Jag kommer kanske eventuellt att sända live på Instagram under loppet när det blir jobbigt och jag behöver pepp så ser ni mig starta en live så hoppa gärna in och underhåll mig en stund så jag kan tänka på annat.

Idag sprang jag sista passet innan loppet, ett lugnt distanspass på 8,5 kilometer och det kändes bättre än på länge.

Så, något jag glömt?

Kalas & Skrapsår

Då var den här helgen över och två kalas med den. SÅ glad för att vi bokade in kalasen på bortaplan och barnen var mer än nöjda. Nemo hade sitt kalas idag på Laserdome och det var ett gäng glada och svettiga ungar som hade haft jätteroligt.

Jag stack ut och sprang imorse också. Eller imorse, klockan 10 stack jag ut, men så blir det när man sover länge. En lugn runda i skogen på åtta kilometer, det kändes tungt som alla pass den senaste tiden. Om en vecka är jag, förhoppningsvis, en ultralöpare..

Ikväll gick vi en runda med Dixon och barnen cyklade. Stackars Leon har inte riktigt koll på cykeln än och cyklade in i en bil och trillade i en backe och har skrapsår på knät, armbågen, revbenen, i midjan och i pannan..

En vecka kvar…

En vecka kvar till Ultravasan45. En vecka… Jag känner i dagsläget att det kommer gå åt helvete, att jag borde tränat mycket mer än det jag gjort. Och jag har gått upp i vikt och känner mig tung, det är också oroande.

Å andra sidan har jag tränat löpning regelbundet i över fem år och borde kunna ta en hel del på den rutinen och sen har jag ett bra pannben när det gäller.

Men. Jag har inte sprungit så många långpass som jag borde och inte kommit upp i närheten av varken den distans eller tid jag kommer ta mig an om en vecka.

Vi får väl se hur det går helt enkelt. Kroppen har känts oerhört trött den här och förra veckan och jag hoppas på att det är mitt undermedvetna som trappar ner, jag har haft den här känslan förut innan lopp. Jag har sprungit maraton, jag har sprungit långt i fjällen och jag har sprungit 32 kilometer trail. Nu är det dags för nästa utmaning.

Hemma igen!

I förmiddags åkte Kalle och Nemo till Veberöd, Nemo skulle leka med en kompis och Kalle röja i trädgården som växt igen. Kalles mamma tog med Leon på en utflykt och jag var plötsligt själv! Eller ja, Dixon var ju med mig..

Jag passade på att ta en springtur och såklart var det skitvarmt, jag lyckas ju pricka in de stunderna. Benen var sega efter fredagens långpass och värmen jobbig. Men jag kämpade på och det blev en runda på 11 kilometer.

Framåt kvällen åkte jag hem till Veberöd, handlade på vägen och Kalle åkte tillbaka till stugan och Leon. Jag och Nemo har haft en myskväll med varma mackor, Den gode dinosaurien och Ghostbusters på Netflix. Tjabo är SÅ glad för att vi är hemma och jag får så dåligt samvete för att vi varit ifrån honom så länge.

Imorgon ska jag fixa hos djuren och med alla blommor. Så jäkla mycket att ta tag i när man varit borta så länge.

Sjukt slitigt

Idag hade jag planerat in ett sista långpass inför Ultravasan och av någon jäkla anledning lyckades jag pricka in den första soliga och varma dagen på länge.

Jag sprang till Maglehem och vek sen av på en cykelväg som gick ända bort till Kristianstad. Så det var inte så mycket att tänka på utan bara att knata. Första milen gick rätt bra men det var sjukt varmt och jag kände att vattnet jag hade med inte skulle räcka. Huvudet kokade och benen kändes inte jättepigga. Jag lyssnade på P3 Dokumentär om Rödebyfallet och tog första milen på prick en timme.

5 kilometer

10 kilometer

10 kilometer kom och gick och värmen var riktigt jobbig, plus att det lutade lite uppför nästan hela tiden. Benen var trötta och vattnet räckte inte till vilket jag fick lite panik över. Men så kom jag till Degeberga och sprang in på Mjelarasten och kunde dricka vatten och fylla mina flaskor på toaletten där. Och sen sprang jag vidare, ännu mer uppför och det började bli rutigt riktigt jobbigt. 15 kilometer var nästa mål och vid 20 ringde jag Kalle för att bestämma hämtning. Under den här sträckan lyssnade jag på Rättegångspodden och Den nakna revisorn.

15 kilometer

20 kilometer

Kalle skulle köra efter mig för att plocka upp mig och jag bestämde mig för att kämpa på en stund till men det var riktigt slitigt. Vid 23 kilometer var jag framme i Everöd och där bestämde jag mig för att ta två kilometer till och sen ge upp. Åh så kämpiga de två kilometrarna var… när jag var klar kastade jag mig i gräset i skuggan, benen var sjukt slitna och jag var helt sträv i ansiktet av all salt.

Så, 25 kilometer blev det idag. Hade behövt springa typ 30 men kroppen ville inte ta ett steg till. Så, antingen får det här vara sista långpasset inför Ultravasan eller så får jag försöka springa ett till nästa vecka. En snygg löparbränna fick jag iallafall!

Födelsedagsfirande, kompisgäng & spring

Long time no see! Det har varit fullt upp senaste dagarna och jag har inte haft tid att titta in här.

I måndags fyllde Kalle år så vi bjöd hit Maggi, Ola och barnen och Jörgen. Drack vin, åt sjukt goda hamburgare och tårta, en riktigt bra kväll. Regnet öste ner på dagen men kvällen blev riktigt fin så vi gick ner till stranden en stund.

På tisdagen åkte jag in till Lund för att vara med på en avtackningslunch på Rosegarden eftersom chefen ska sluta. Kul att träffa kollegor jag inte sett på ett par veckor men skönt att återgå till semestern sen. Jag åkte tillbaka till stugan och sprang en runda och sen körde vi en repris av kvällen innan med god mat, vin och stranden. Maggi och Ola sov över en natt till och det var jätteroligt med mycket kvalitetstid.

Idag har vi firat Leon som fyllt sex år. Helt galet att minstingen är sex.. Får lite ångest av att tänka på det. Han blev jätteglad för sina paket och önskade sig blodpudding till middag. Tyvärr har han betett sig på ett väldigt tråkigt sätt idag vilket har förstört lusten att fira honom. Vet inte vad det är, förhoppningsvis har han varit trött efter ett par sena kvällar så det inte är någon fas han hamnat i.

Det roligaste på länge

Idag har jag gjort det roligaste träningspasset på länge! Jag värmde upp i ett par kilometer och sen sprang jag ner till stranden, mätte upp en sträcka på 100 meter och sen sprang jag intervaller barfota i strandkanten.

Vilket frihetskänsla! Så himla skönt att springa barfota i den mjuka sanden och det var inte fullt som jobbigt som jag trodde eftersom sanden var blöt. Jag hade tänkt mig 10 intervaller men ville inte riktigt sluta så det blev 14.

Så det är mitt tips idag, har ni chansen så spring på stranden.

Shopping, spring & uppäten pärlhöna

Idag vaknade jag av att regnet fullkomligen öste ner. Mysigt men jag blev inte så sugen på att ge mig ut och springa vilket var min plan och jag struntade faktiskt i det. Jag har egentligen inte något mot att springa i regn men när det ber liknar ett skyfall så slipper jag gärna.

Så jag och Nemo gjorde en utflykt till en plantskola i Skåne-Tranås där jag köpte jättefina ljusstakar och sen vidare till Bo Ohlsson i Tomelilla. Tyvärr var det inte bara vi som åkt dit denna regniga dag utan det var smockfullt med folk och massor av barn som gallskrek. Jag får lite smått panik och det blev inte så mycket tittande utan mer försöka hitta det jag var ute efter, det vill säga födelsedagspresenter till Leon som fyller år nästa vecka.

När vi körde hem hade himlen börjat spricka upp och jag gav mig ut på en springtur när vi kom tillbaka till stugan. Jag är ju sämst på att hitta och rundan jag brukar springa här glömmer jag till varje sommar så det blev en annan som slutade på nio kilometer.

Ikväll har vi ätit en av pärlhönorna som jag hade om ni minns? De gick ju bara runt och skrek och var jättedumma mot de andra hönsen så de fick vandra vidare till hönshimlen. Gott blev det iallafall, vi gjorde den hel i ugnen och fyllde den med morötter, purjolök, bacon, rökt korv, parmesan och lite annat.