Slut

Nu är det slut. Alla kaniner är borta. Jag hittade Jack imorse i sitt hus och jag reagerade knappt. Det var liksom bara det jag gick och väntade på. Nu har jag inga kaniner mer, sjukdomen tog dem allihop.

Så sorglig bloggen blev nu.. Jag ska försöka skriva om något annat. Idag hade jag och Dixon vår premiär-springtur tillsammans och den gick över förväntan. Vi gick med barnen till skolan och förskolan och sen sprang vi hem. Det är bara en kilometer och det kändes som en lagom början. Dixon var jätteduktig, jag trodde han skulle försöka stanna och nosa och kissa en massa men han sprang så fint framför mig. Ett par gånger blev han lite hoppig och så såg vi en katt och då blev han lite hetsig men annars gick det finfint och han verkade tycka att det var kul.

Sen stack jag ut på en egen runda och det kändes fint i kroppen. Inte ont någonstans, inga trötta muskler. Åtta kilometer blev det och det känns väldigt bra att vara igång och att det gick så smidigt. Nu måste jag bara bestämma mig för nästa utmaning och jag tror att jag vet vad det blir..