Ledsamhet

Idag känner jag vara en stor stor ledsamhet. Det känns så definitivt, alla är här nere och hälsar på för ingen vet om chansen kommer igen. Allting känns så sorgligt och jag går med gråten i halsen hela tiden och vad som helst kan utlösa den. I förmiddags åkte jag och mamma ut till Svedala igen och var hos farmor ett tag, fikade och umgicks. Sen var jag tvungen att hämta barnen (Nemo hade utspark idag eftersom han ska börja förskoleklass till hösten och jag ville att han verkligen skulle få vara med på den och då ville Leon ABSOLUT också vara på förskolan idag) så jag sa hej då till alla och det kändes så ledsamt så när jag kom hem bestämde jag mig för att jag och barnen skulle åka till Svedala igen på kvällen och äta middag innan mina föräldrar åker hem imorgon. Det pratades om vart farmor ska ligga när den tiden kommer och jag klarar inte att höra ett ord om det, jag blir så jäkla ledsen.. Min kusin som kommit hem från Australien åkte idag igen och hon var så ledsen. Jag förstår henne, det var kanske sista gången de träffades eftersom hon ska vara borta ganska länge. Det är den här aldrigheten som jag har så svårt för. Jag avskyr döden och är livrädd för den. Nu känns bloggen himla deppig men just idag känner jag mig väldigt ledsen och jag hoppas det kommer roligare inlägg framöver.