Leon är inne i en väldigt jobbig period just nu. Han är tvärtemot HELA tiden, uppkäftig, lyssnar inte, skriker, provocerar.. Jag håller på att bli galen och emellanåt blir jag så jäkla arg, ledsen och frustrerad. Han är annars väldigt charmig och gosig men nu tar det hör beteendet över allt det och jag klarar knappt att prata med honom för att han heter sig som han gör.
Förra söndagen när vi var på simskolan betedde han sig också illa och det brukar han inte göra när vi är borta och mot andra. Men han lyssnade inte och spelade Allan och var en allmän pain in the ass och jag skämdes nästan för hans beteende. Han har kissat på sig både igår och i lördags eftersom han vägrar gå på toaletten. Han är så kissnödig att han inte man stå eller sitta still och det syns lång väg och när man säger att han ska gå och kissa så blir han helt tokig och skriker och smäller i dörrar. Toalocket har gått sönder för att han smällt i det när han varit arg.
Det spelar ingen roll vad jag gör, om jag pratar med honom, försöker förklara, blir förbannad, ignorerar… Inget biter på honom, det är som vatten på en gås. Jag går runt och är arg hela tiden och får utbrott för minsta lilla och det går ut över Nemo och det känns verkligen pissigt för han anstränger sig verkligen för att vara gullig mot mig och allt blir så fel. Leon är sjukt jobbig mot Nemo också och jag skulle verkligen förstå om Nemo gav honom en stor smäll men snäll som han är så gör han inte det trots att Leon beter sig dumt mot honom och retas och provocerar.
Jag hoppas verkligen att det här går över snart för jag fixar det snart inte mer.
Life of Siljesvärd 
Stor kram till er. Jag förstår att det är frustrerande, även här märks det att det är skillnad på barnen men det är inte på långa vägar så som ni har det. Det är kanske värt att kontakta BVC igen.
Kram
GillaGilla
Tack. ❤️ Det är väl en trotsperiod och Leon har alltid varit krävande så han är väl lite extra allt. Vi har fått jättebra stöd av BVC i det när han var mindre.
GillaGilla
Låter så himla jobbigt att jag inte ens tänker försöka komma på någon rolig kommentar. Är det någon av alla utvecklingsfaser eller nåt annat? Kanske ta kontakt med bvc och se om de kan hjälpa till på något vis?
GillaGilla
Ja det är väl en period av trots tänker jag, förhoppningsvis försvinner det snart för det är sjukt frustrerande. Vi har haft jättebra stöd av vår BVC-sköterska med Leon innan så det kanske man får be om igen.
GillaGilla
Min 4 snart 5åring är inne i exakt samma! JAG BLIR GALEN! Hoppas innerligt att det är en fas. Då han innan alltid oxå varit den goa charmiga lilla killen.
Dock har vi faktiskt kontaktat Bvc för att se så det inte är nått som ligger bakom det.
Kämpa på gumman… hur tufft det än är. Kramar från Sundsvall
GillaGilla
Vi har haft mycket kontakt med BVC då Leon var mindre pga hur han var och fick då träffa en psykolog. Nu tror jag att det här är en trotsfas och hoppas innerligt att den ska försvinna snart. Kram till dig med och lycka till!
GillaGilla
Hej!
Jag läser din blogg ibland men har inte kommit mig för att kommentera tidigare. Jag har tre barn varav ett har haft explosiva utbrott (som kan se ut ungefär som du beskriver, plus våldsamt beteende och mentala låsningar) sen han var 1,5 år ungefär (är 7 nu) och det tog lååång tid innan vi fick rätt hjälp och vardagen var/är stundtals ett helvete. Så jag förstår hur jobbigt det kan vara och hur det går ut över resten av familjen!
För oss har det hjälp väldigt mycket att förändra vårt eget beteende och ta ett steg tillbaka och tänka att barnet kanske inte klarar av att hantera situationen bättre just nu (tyvärr!). Att bryta den jobbiga spiralen av dåligt beteende genom att släppa lite på förväntningarna och lyfta upp det positiva istället. Det låter kanske banalt, men det är ju så lätt att dras med och bli provocerad och förbannad! Och då blir det ju tyvärr oftast ännu värre..
Ett tips: boken ”Barn som bråkar” av Bo Hejlskov Elvén (https://www.nok.se/Akademisk/Titlar/Psykologi-psykiatri/Sjalvhjalp/Barn-som-brakar/), som jag tycker är väldigt konkret och ger tips på hur vanliga konflikt-/bråksituationer i vardagen kan lösas rent praktiskt.
Hur som helst, du kanske inte alls känner att det skulle funka för er, men om inget annat så kan det vara en lättnad i sig att veta att du inte är ensam (och att det blir bättre) 🙂
Ha det bra /cin
GillaGilla
Tack för din långa kommentar. Jag tar det som du skriver till mig, att du kommenterar uppskattas jättemycket!
GillaGilla
Låter som du beskriver Zelda. Vi har en liknande vardag. Allt är fel, tvärtom och inget duger. Har spyr och går snart sönder om jag hör orden jag vill eller jag vill inte en gång till…kissningen är också ett bakslag här. Hon säger att hon inte behöver gå och blir arg för att man tjatar.. vi tog fram pottan igen o då funkade det bättre, vissa dagar. Trist när dom beter sig så här. Man blir helt matt och orkar inte med att vara tålmodig mot den större (Nellie). Sedan ska man ju orka vara en trevlig fru också…vilken skämt!! Hoppas sommar o ledighet får våra små att börja lyssna igen. Lycka till! ☺
GillaGilla
Vi har gått igenom en lång fas med Lily men det börjar rätta till sig. Jag fick mycket tips av boken Med känsla för barns självkänsla. Har den på mp3 om du vill lyssna.
Lily har behövt hjälp med att hantera sina känslor.
GillaGilla